fredag 11 april 2008

Kontrollbehov


Jag är här och livet känns ganska bra.
Det har varit lugnt på telefon-fronten sedan i måndags.
Jag har fått stöd av flera på mitt jobb.

Nu går mina tankar till några av bloggvännerna som har det svårt på lite olika sätt.
Hoppas att ni känner att mina tankar finns hos er.

Nu till det som jag har som överskrift på detta inlägg.

Kontrollbehov.

Antagligen har jag haft mer eller mindre kontrollbehov hela mitt liv. Det blir ofta så om man har en förälder som är alkoholist, eller är sjuk på annat sätt.
Denna vecka har jag börjat försöka lära mig att släppa på det "sjukliga" kontrollbehov som jag känner att jag haft/har.

Nog har det funnits stunder då jag undrat om "mamma" köpt sprit. Om hon druckit?
Men - jag har låtit bli att kolla vid systembolaget.
Jag har inte promenerat förbi deras lägenhet på hundpromenaden.

När jag var barn vågade jag inte gå iväg och leka. Jag måste alltid veta hur det var hemma.
Var mamma arg och skällde på pappa?
Det var hon ofta.
Bara när mormor var hos oss kunde jag slappna av och gå till min lekkamrat.
Mormor är den som betytt allra mest för mig.
Tyvärr dog hon redan 1970 - endast 59 år gammal.
Jag har alltid saknat henne oerhört.
är ledsen över att inte min man fick träffa henne - och hon honom.

Efter att mormor dog har jag känt ansvar för att min lillebror haft det bra.
Jag har alltid månat om honom, ända sedan han kom hem från BB.

Kommer ihåg när jag varit i fjällen tillsammans med en grupp ungdomar 1968 och kom hem.
Den ende jag saknat var min lillebror, som skulle fylla 2 år i augusti det året.
När jag såg honom grät jag av lycka.

Det har funnits bra tider också, men av någon anledning har jag alltid trott att det varit min uppgift att se till så att andra trivs - mår bra - inte är arga eller ledsna. Så känner jag det fortfarande om än inte lika mycket.
Det är just detta kontrollbehov som är ett problem för mig.
Har lovat mig själv att jobba med detta och bli bättre på att våga släppa kontrollen över sådant som egentligen inte ska ligga på "mina axlar".

Den gångna veckan har jag tagit det lugnt, med mina mått mätt.
Njutit av de soliga dagar som varit.

I onsdags var jag ledig, och då njöt jag av att det inte var strålande väder hela dagen.
När jag skulle städa hittade jag en stickning som jag gjort halvfärdig. Den halsduken stickade jag klar.
Nog borde jag hunnit med att torka av golven, men jag kände att jag inte orkade det, så det gör jag imorgon, lördag.

2 kommentarer:

  1. Det låter som du är på väg framåt :-) Kramar...

    SvaraRadera
  2. Nog är det en tung börda för ett barn - att känna sånt ansvar för sina föräldar, det borde ju vara tvärtom.
    Inte konstigt att du utvecklat kontrollbehov...
    Men du låter så klok och verkar kunna hantera det bra!

    Kramar

    SvaraRadera