Upp och ner - ner och upp

Precis så är det just nu.
Ibland ser allt ljust ut och jag tror att jag är på väg ur alltihop.
Men så kommer trycket över bröstet igen och mörkret sänker sig.
Utåt försöker jag var någorlunda vanlig, men jag får så dåligt samvete om jag bara lyckas fixa de dagliga sysslorna någorlunda bra. Sätter jag mig sedan och löser korsord, läser eller vid datorn så har jag hela tiden ett gnagande dåligt samvete.
Varför?
Jag har ju halv sjukpension och då ska jag ju inte fixa och dona mer än vad just jag orkar med.
Oavsett om det gäller psykiskt eller fysiskt.
Men jag vill vara en bra mamma och en bra maka.

Just nu sitter jag på jobbet och skriver, trycket i bröstet börjar ge med sig efter att jag använt min "inhalator" mot det som liknar astma.

Tack till Gisan för dina kommentarer.